semesterfester.blogg.se

Ständig strävar vi efter något. Ständigt så drömmer vi oss tillbaka i tiden och önskar att vi befann oss där vi en gång var. "Det var bättre förr", som man brukar säga. Ständigt.

När man går på dagis vill man börja ettan. När man blir tånåring drömmer man om att en dag få köra moppe, och sedan bil. Man längtar tills man är vuxen. Tänk när man gifter sig. Skaffar kids. Får barnbarn. Pensionerar sig. 

 

Då är minsann dagens optimala.

 

 

Tiden går och vi märker inte vart vi verkligen befinner oss. Vi tror oss vara så unga som "vi alltid varit" eller så har man precis blivit tillräckligt gammal.

 

Jag ser fortfarande tillbaka på den tiden då jag var 8 år och satt i ett träd och lekte med pinnar.

Jag ser fortfarande mig själv packa min rosa Barbieväska för att springa till skolbussen i det sandiga morgonljuset i Israel.

Jag känner fortfarande hur jag åkter med min nya krossmoppe i den ljumma sommarnatten och bara älskar livet för friheten som fordonet gett mig.

Jag kan fortfarande känna stundentmössan på huvudet och trårana bränna bakom ögonen för att inte gråta när nästa punkt i livet är att lämna sin klass N3b på Uppsalaslott den 6 Juni 2013.

Jag ser mig själv äga en sportbil.

Jag ser mig själv dansa och sjunga som Beyonce.

Jag ser mig själv resa runt på jordens alla hörn.

Jag ser det tiosiffriga beloppet på mitt konto.

Jag ser mig själv med guld och diamanter på vänstra ringfinger.

Jag ser mig själv äga en lägenhet högst upp bland skyskraporna, samt ett slott på en egen ö.

 

Men det jag inte ser, är att inget av detta jag precis skrivit, är mig, just nu. Jag har ingen bil, mitt konto är tresiffrigt och nej jag vill inte gå 12 år till i plugget- trots att det var en underbar tid till och från. Jag åkte ut från Idol där jag fick nosa på min dröm, och än så länge äger jag ingenting i bostadsväg. Jag bor till och med inneboende just nu. Slott? Inte på långa vägar.

Man kan tycka att jag tror för mycket om mig själv. Man kan tycka att jag är naiv som ser mig själv i dessa skepnader. Men jag kan själv säga att jag är långt ifrån dessa ting, och ändå känner jag väldigt mig lugn. Jag vet att min tid för drömmar och mål att bli uppfyllda kommer att komma. Jag bara vet det. Efter att ha börjat tänka att det inte är brottom någonstans så har jag börjat älskat tillvaron mer än någonsin- för jag är ju här, och ingen annanstans.

 

Det finns tid för glädje, och det finns tid för sorg. Det finns tid för att minnas, och det finns tid för att glömma. Det finns tid för att älska, och det finns tid för att hata. Det finns tid för att vila, och det finns tid för att kötta. Allt har verkligen sin tid, det är så skönt att vara medveten om det. 

 

Tider som varit- Ingen idé att sakna dom, du har redan upplevt det en gång och det kanske skulle förstöra det första minnet ifall du ville duplicera det. Du slösar din tid på en tid som redan varit.

Tider som ska komma- Ingen idé att försöka uppleva dom innan tiden är inne. Du missar nuet för att du har blicken på horisonten, och inte på de vackra blommorna och träden som är precis bredvid dig.

 

 

  Share on Facebook